Filmtajm

I dag har eleverna fått se en film som jag har.  Vi började med att prata om skillnader på filmer som är tecknade för hand och animerade filmer. Just animerade filmer är de filmer som dagens elever är bekanta med. Men dagens film var en film med riktiga skådespelare.

Filmen heter Tinke och är baserad på boken Hungerbarn av Cecil Bodker. Filmen förflyttar oss tillbaka till 1850-talet och vi får möta föräldralösa flickan Tinke. Hon hittas av drängen Larus som är ute och vallar kor. Vi får följa de här barnen och vardagslivet som är fylld med slag, tillrättavisningar, skam men även varm vänskap och kärlek.

Efter filmen fick eleverna fundera på vad som är bra med filmen, vad som var dåligt och om några frågor hade väckts. Här kommer några reflektioner;

  • Tinke fick en ny vän det var bra.
  • Larus fick ett nytt arbete.
  • Det var dåligt att Tinkes hus brändes upp.
  • Varför sa Harald tummetott hela tiden?
  • Morfar var lite dum, men sedan blev han lite snällare.
  • Tinke var rolig när hon spydde i morfars knä.
  • Jag undrar hur Torkel dog?
  • Det var dåligt att Tinkes föräldrar dog.
  • Jag tycker att de inte skulle slå barnen.
  • Vad hände med Harald?
  • Varför slog man barnen?

Det är viktigt att barnen får se filmer som de kanske inte skulle välja om de hade fått valmöjligheten. Eleverna tyckte filmen var bra, rolig, spännande och sorglig precis som en bra film ska vara.

 

H C Andersen på besök i Fardhem

I dag var det åter dags för storsamling och dagens tema var H C Andersen. I vanlig ordning spelar vi lärare upp en pjäs först för barnen. I dag kom självaste H C Andersen och berättade om sitt liv.

Efter det spelades det upp en saga för eleverna som de i slutet kände till som ”Kejsarens nya kläder”.

IMG_0186IMG_0180IMG_0178

Ni ser kejsaren och hans minister. Men även de två bedragarna som har kommit till slottet för att lura på kejsaren deras tjänster.

Efter förmiddagsrasten arbetar eleverna i tvärgrupper. I 2-3:ans klassrum arbetade vi med siluetter. Något som var H C Andersens intresse förutom att skriva böcker. Det är en kinesisk tradition och blev populärt här hos oss på 1800-talet. Speciellt hos finare folk som klippte siluetter på fritiden.

Hos oss klippte eleverna siluetter och upptäckte att det var ganska klurigt. Till siluetterna skulle de även skapa en berättelse.

2015-02-10 10.22.322015-02-10 10.37.142015-02-10 10.37.262015-02-10 12.21.26

Arbeta med faktatexter

Under den här terminen ska vi arbeta med sten, brons och järnåldern och vi har precis sedan terminsstart börjat med stenåldern. I början av ett sådant arbete behöver man bygga upp elevernas begreppsförståelse för att de sedan ska kunna skapa.

Eleverna är nu inne i ett skede där de ska producera egna faktatexter. För att de ska kunna träna och utvecklas i detta började vi i veckan med att titta på en text gemensamt.  Min första fråga var om det var en faktatext och om det var det hur såg eleverna det.

Elevernas svar var att det var en faktatext det såg man på rubriken Rödräv underrubriken var (Vulpes vulpes). Sedan började jag läsa texten högt och när vi stötte på svåra ord försökte vi lista ut vad ordet betydde med hjälp av olika strategier. När vi hade lyckats läst första stycket hade vi lärt oss följande:

  • Rävar finns över hela norra halvklotet.
  • De lever i olika naturtyper.
  • Det finns olika sorters rävar såsom, rödräv, svarträv, silverräv, korsräv.
  • Farmade rävar vars syfte är att födas upp till pälsindustrin.
  • Begrepp såsom naturtyper, norra halvklotet, melanistisk, farmade.

Nästa rubrik i texten var Rävens diet och jag undrade nu vad det betydde. Här händer det något intressant. Själva ordet diet sänder en helt annan signal till eleverna nämligen diet ska man hålla om man ska banta. Vi testar nu det genom att samtala om det är det räven ska göra nämligen banta. Nej, det blev konstigt tyckte eleverna. Så tillsammans kommer de fram till att det är mat man menar i detta sammanhang. Vad räven äter helt enkelt. Men här ser vi hur viktigt det är att samtala om texter och om texters innehåll.

Vi fortsatte under nästa lektionstillfälle och genom att läsa en gemensam faktatext om räven har vi lärt oss en hel del om rävar som inte ens jag visste tidigare. Vi har tillsammans kommit in på ordspråk, olika textkopplingar, använt ordlistor och Google för att lista ut vad ett svårt ord kunde betyda.

Vi har även lyckats få fram en lista på begrepp som vi kan använda oss av när eleverna ska producera egna faktatexter. Men först ska vi tillsammans skapa en gemensam faktatext om räven.

Vattenmolekylen så här går det till!

I måndags fick eleverna till uppgift i mindre grupper fundera på hur vattenmolekylerna rör sig i förhållande till varandra beroende på vilket tillstånd/form de befinner sig i dvs. fast, flytande eller gasform.

I mindre grupper bestämde eleverna vilken form de skulle diskutera först och visa varandra hur de tänkte. Sedan skulle de komma överens om en modell som de tyckte passade bäst till den form vattnet befann sig i.

Under eftermiddagen i torsdag hade varje grupp en snabb genomgång sedan hade de redovisning och presentation för varandra. Jag bad grupperna att bygga upp den modell de tyckte representera vattnet i flytande form.

2015-02-05 13.02.182015-02-05 13.02.00

De fick förklara hur de hade tänkt som de gjorde. De hade många kloka teorier, Vi jämförde de olika gruppernas förslag. Vi diskuterade likheter och olikheter. Sedan gick vi vidare till fast form.

2015-02-05 13.07.232015-02-05 13.07.29

Diskussionerna var mycket intressanta och jag får säga att många av grupperna låg väldigt nära sanningen i sina förslag. Sist var det gasform.

2015-02-05 13.14.002015-02-05 13.14.07

Eleverna är nu så klart väldigt nyfikna på hur det verkligen ligger till. Men som läxa har de att under helgen fråga föräldrar vad de tror. Men läxan kom inte fröken på utan eleverna själva det gillar jag.